Är huvudet dumt får kroppen lida...

 Mer om rubriken längst ner i detta inlägg... renoverandet puttrar på i det fina vädret men det finns plats för annat också. Tältning i trädgården till exempel, till sonens förtjusning. Förra sommaren sov vi 8 nätter i rad i tält eftersom han vägrade gå in och sova.

Tält under äppelträdet.

Balkongstolparna har fått en omgång färg inför montering.

Helene gav sig på uteplatsens staket med en vända halvolja. Blir som nymålat igen.

 Provuppställning av balkongstolparna. Ja vi vet, hängrännan är inte kapad ännu :-)

 För att fästa stolparna utan att göra hål i den svetsade pappen har vi låtit tillverka stolpfästen som limmas fast med smält "asfalt" från en bit takpapp. Tanken är inte att fästena ska ta upp några större krafter utan mest hålla stolparna på rätt plats. Det kommer att bli stadigt när resten kommer på plats.

Stolpar i limmade fästen.

 Arbetet med balkongräcket har fortsatt. Här en av delarna till överliggaren, där den ska möta vindskivor på taket.

Någonstans här börjar det som rubriken handlar om. Nu på kvällen skulle en sista inriktning av stolparna göras, samtidigt som getingar började svärma uppe vid balkongen. Martin hade redan i flykt från geting lyckats med att skrapa upp knät på en skruv så att blodet rann, när det var dags för nästa klantighet. Framstupa nere vid ett stolpfäste kom en närgången geting och surrade i ansiktet. I ett försök att kvickt komma undan blev det inte bättre än att en utstickande tving skavde en fåra i huvudet, komplett med kvarsittande hår på tvingen. Nästan som i CSI när de hittar bevismaterial på nåt tillhygge :-)

Tillhygget.

Offret, efter att ha blivit rentvättad. Funderar på att börja bära hjälm...