"Är det inte det ena så är det så typiskt..."

 För att citera huvudpersonen Gru i filmen Dumma mig: "Är det inte det ena så är det så typiskt..."
Knappt har renoveringshelgen avslutats förrän ett rejält bakslag hade den dåliga smaken att dyka upp.

Helene har under en tid haft ont i ryggen, något som blivit gradvis värre. Till slut gick det inte längre utan ett sjukgymnastbesök blev nödvändigt. Slutsats: diskbråck. I onsdags blev smärtan så kraftig att Helene blev medvetslös och fick föras till akuten i ambulans. Kvar hemma fanns en vilsen Martin med 3 barn varav en 6-månaders bäbis som hittills aldrig gjort annat än ammat. Natten löste sig tack vare världens snällaste bäbis och en förpackning modersmjölksersättning som fanns i skafferiet.

Ett stort tack till Ellen som kunde komma i ilfart och ta hand om bäbisen medan Martin höll Helene upprätt på en stol i väntan på ambulansen.

Det kommer nog att gå trögt med renoverandet ett tag nu, men nåt litet fixande kanske hinns med...